Main
fredag
jan132023

Röda faran (och Om passionen) (Update 16/1: poeter och dansare, Utmarksskolan, diskoteket Heaven, New York)

Asch skojar, lite. Var först i salen. Marias pass som strax blev fullt: nyårslöftena. Sylvia kom: "Snygg du är! Flashdance!" Outfiten är från runt säg 2010–2015 förutom sneakerserna då som är typ förra årets, relativt sprillans. Vad mer? Daniel har just lagat "ribechos" [Ribe-tacos] och det har visst Jonas med. Tacos som när de spelade in plattan i Ribe, förra våren. Då lagade de dessa varje kväll, i huset de hyrde vid studion. Nästa vecka ska Josefine och jag fira nåt stort. Och veckan därpå ska vi ut och äta, Karin och gänget och jag.

OBS OBS ser kanske fjuttigt ut på stången och jag kunde ju lassat på för fotot. Men alltså: jag lägger på utanför klämmorna, de tuunga vikterna. Brukar ha drygt 30 kg för djupa marklyft 2x16 (stång 8 kg).
 
Idag frågade en person mig intresserat om när jag gick 5.2 mil i 39 dagar (per dag), genom jobbet och vann rubbet, Korpens gångtävling, med 21 439 medtävlande. 2009. Bl a Jenna trodde jag var nya Evy Palm. Jag med. Men det var så tråkigt att springa. Det var i alla fall då jag funderade på Brooklyn Bridge och New York Marathon. Strategin för att vinna (är även första och enda kvinna som vunnit) lade jag upp redan året innan. För då var jag med först en vecka in i tävlingen (kollegorna var på mig, att jag borde.. ) och direkt jag satte stegräknaren på mig insåg jag att den här vill/kan jag vinna. Det var liksom: Gandalf. Så minus cirka en vecka och trots att jag jobbade mycket då landade jag på, har jag för mig, plats 239 (2008). Hintade bara till nån en gång innan, på nyårsafton 2008, på middag hos Jossan och Peter. Alla berättade om sina planer för året, jag: "jag har tänkt vinna Sveriges största gångtävling". Jossan ungefär: "Haha, du är så rolig.. !!" Min dedikation och passion. Apropå passion, det är så fint, Armand Duplantis föräldrars självutgivande kärlek till sin son, pappan särskilt eftersom också han var ett starkt OS-hopp, på 80-talet: Born to Fly. Och vackert det är, en konstform, höjdhopp. En hands lätta vridning. De (pappan och han) har förvaltat gåvan–talenterna.

Allmänt: vi kan tacka Gud, ge vidare det vi har fått. För vi tar gärna emot gåvan. Gåvan kan också vara vårt kors, och till för att vi växer. Inte att schabbla bort. Vi kan lära av Mose som inte uppfattade sig som en talare. Och finns det liv, finns det hopp.