Carina Rydberg, Göteborg, Paris, Stockholm

Tänkte på det förut, jag fotograferade mycket åren 2005–2017. Däremot har jag bara en enda filmrulle från Paris och knappt några foton alls från åren 1989–1992 (då jag for till Paris) eller 1995 (till Stockholm från Paris)–2005. Och nu har jag heller knappt fotograferat, åren 2018–2022. Pappa gav mig min första riktiga kamera som är den som jag hade ända fram till 2005. En Ricoh. Så fotona från Paris är med den. Carina Rydberg! Den högsta kasten, älskade den. Tiden runt millenieskiftet, i Stockholm. Minns henne på Sibyllegatan, höga klackar, tunn i svart med paraply, det ösregnade.

Manjus babyshower, hos hennes syster i Hammarby Sjöstad.

Grillning i Vasastan.

Tidigare samma kväll.

Vid Norr Mälarstrand.

Jacka, hårspänne.

Det bränns.

Hos Filippa. Inte samma kväll som wokpannan fattade eld.

Hos pojkvännens föräldrars sommarställe på Tjörn, med kameran jag fick av pappa, Ricoh. En rulle: 1993? Välkomponerat surrealistiskt. Fina farbrorns huvud är i linje (och färgskala) med klipporna och så har han klätt sig för tillfället och ögonblicket, i blå tröja som havet (väl inpassad mellan bohusjulle och klippor). Dessutom: seglet, vinkeln.