mera 10tal, I permafrostens tid

Det nya 10-talet påminner mig om jugend, Klimt (fast det var lite tidigare) och min mormors vackra håruppsättningar. Etc. Och innan det 10talet var det 1800talets och Lord Byrons. När jag var liten älskade jag att bläddra i en av två tunga luntor i brunt läderband med guldpläterade blad: Årskrönika 1900 - 1950. Speciellt satt jag ofta och stirrade på fotot av Drottning Astrid av Belgien som förolyckats när hennes man Leopold körde av vägen och in i ett träd 1935. Hon var svenska. Andra var stora Läkarhandboken i vitt läderband. Mamma, pappa och jag tittade på Gösta Bernhard och Carl-Gustaf Lindstedt och cirkus och gymnasterna från ÖstEuropa i svartvit tv fram till 80-talet. Pappa som föddes i Vattumannens Tecken älskade Bolsjojteatern, den ryska kulturen. Något av det har jag i mig än. Och min mors oerhörda envishet, intensitet, seghet och energi. Etc. (Och motsatsen). Jag minns det förra Kungabröllopet som om det var i går. Ally Gunda Irene*, en av mina mostrar, gav mig ett svartvitt häfte som minne, kyssen i kapellet. Och när jag var tre. Hur jag sträckte fram fingrarna: fyra. Jag är fyra år, men inte längre. 2010 är det 125 år sedan morfar föddes, 1885. Västerländsk tid är linjer, österländsk cirklar. Jag vet för lite om den Sideriska Astrologin och har fortfarande inte läst Nathaniel Hawthorne´s The Marble Faun.
              Och jag såg Året med Kungafamiljen.

* Alla stavelser uttalas, d v s I-re-ne, inte I-ren.
     My grandmother was struck by genius.

Comments

[Gustav L]

Var ett tag sedan jag var inne på din sida. Jag hade liknande lektyr som liten. Jag minns fortfarande på vilka sidor ögonsjudomarna fanns i läkarboken (236).

[Lovisa]

haha 236
jag tittade mest på bilderna av eksem..
och tandlossning
Synkronism Gustav
jag var inne på din sida häromdagen, efter ett tag