måndag
jan042010
med Kate genom 0

Alex och jag pratade 10-tal igår. Det känns helt, rent och från början i 10 år framåt. Jag arbetar sedan nyårsdagen, läser Jakten mot Nollpunkten, ser Stjärnorna på Slottet. Björn Ranelid åt tidigare 15 till 20 äpplen om dagen. Det är skön konsekvens, mina takter. Kate 1980.


Reader Comments (2)
När jag bodde i Örebro åt jag så mycket äpplen att jag blev allergisk. Tinitus har jag doick sluppit.
Jag älskade också Hounds of Love, speciellt the Morning Fog och så minns jag att Tomas di Leva (DÅ, På ett fat) spelade Moments of Pleasure i sitt Sommar någon gång. Jag gillar Wow också, och the Dreaming (videon.. )
Hm I still dream of Orgeon
Gustav, läs Jakten mot Nollpunkten, Carl-Johan de Geer. Den handlar om en fördel med att växa upp etc och vad som finns kvar och inte.
Jag har fortfarande inte läst Murakamis On running.
Björn Ranelid fick också problem med äpplena! Bråck på magmunnen tror jag han sa.
Tinnitus: jag har helt lagt av Ipoden, musiken.
Bara så här, kort.
Och det lilla bruset är borta, jag botade med antioxidanter.