Filippa och jag på Brisket & Friends

Vi sågs över en table-breaker för två igår, så himla trevligt! Min roliga starka f d granne Filippa, vi bodde vägg i vägg 2009–2012. Nu provade vi Brisket på Upplandsgatan. Och pratade glada i hågen på i säkert två timmar innan vi ens beställde mat, vi satt ute i värmen från diverse grillar runt borden (vad heter det?), kulörta lyktor.

Vi pratade om Spöket aka Spooky aka Mjau. Lilla fina gamla kattskrutten som jag passade en månad när Filippa och Joris dök på Bali. Så fantastiskt snällt, jag fick låna deras läga en månad när Peter och Roger renoverade min, och så var jag kattvakt åt Mjau. Brukade om kvällarna sitta med datorn på köksbordet. Mjau låg på en handduk bredvid och värmde försiktigt tassarna på tangentbordet. Vi lyssnade på M.I.A. Bad Girls. Vi var inte direkt bad girls men hade så mysigt. Mjau hade bott både i Nederländerna och i Australien. Sen skaffade de Spira från Grekland. En bengal. Det hände grejer. Spira kunde till exempel öppna diskmaskinen själv.
Sen var det ju kul när vi hade grill och firade att jag hade sålt min och var på väg att flytta, i augusti 2012. Filippa pratade ibland om att hon och Christer "Chrille P" Pettersson satt på samma pendel från Rotebro. Det hade jag av nån anledning förstått som att vi båda var från förorter, fast jag då från Göteborgs. Filippa bara: "va, jag är från Djursholm". Strikt: förort. Sent omsider. :)
Det hände så mycket i det huset. Jag blev ju påhälsad av rökdykare när jag hade lagat gröt en morgon. Filippa kollade i titthålet: "det är rökdykare hos Lovisa!!!" Hela Robert Almströmsgatan var avspärrad med blåvita band. Filippas vänner i huset mittöver hade ringt och undrat vad det är som händer hos oss.
Händelseförloppet:
Ett brandlarm gick (mitt, det var så lättväckt, liten lägenhet som jag hade). Det var högt i tak och svårt att få ner. Karin, advokaten, ringde Johan i våningen under mig. Hon var rädd att vår sängrökande granne på översta våningen hade tuttat på. Johan rusade upp och hörde att det ju var hos mig larmet gick. Vi fick ner dosan. Troligen hade nån av de äldre damerna* i huset också reagerat på dramat och det ihållande brandlarmet. Och ringt Stockholm Gas!! Rädd att det var en gasläcka (!) i huset. Så då när jag äntligen satt mig till ro med en skål havregrynsgröt i rummet, äntligen skulle äta första sleven minns jag, då bara "BAM BAM BAM" på min ytterdörr. Att inte den gick i flisor av dessa kraftkarlars bultande är ett hållfasthetsbevis. På eftermiddagen hade vi städdag. Men ingen granne gav sig nånsin till känna..

Brisket, svensk fläsksida med ingefärsglaze, Burnt ends-högrev i BBQ-sås, pulled pork, jalapeno & cheddarkorv, coleslaw, Texas style potatissallad, Mac 'n' cheese, syrad rödlök, pickles. Mums!!

Har tränat idag, Sylvia var med. Dricker ett glas lätt Chardonnay, Daniel knaprar på råkost.
* Spekulerade vi om sen men vi har inte proof!

Update on tisdag, november 1, 2022 at 08:56em by Lovisa

Edit: det är knappast Stockholm Gas som tillhandahåller rökdykare! "Just nu är det 247 personer före dig i kön." Men det fick mig i alla fall osökt att tänka på när vi hade stambyte i huset. Grannen snett ovanför höll på att dö av en dusch när badrumsväggen av ett litet hantverkarmisstag hade blivit strömförande.

Jag trivdes också så bra med förmannen, Bartek. Och den äldre mannen som skötte det administrativa och som huserade i pannrummet. Han såg ut som framtrollad ur en gammal spionfilm och var så vän och sympatisk. Rakat huvud, extremt tränad, karate. Han rökte, var det 80 cigaretter om dan? Tror det. Nåt han sa han undanhöll sin specifikt minns jag, kvinnliga läkare. Och här kommer vi in på det osökta: Bartek tog loss min gasspis utan att plombera gasen (de skulle även renovera mitt kök). Så Stockholm Gas vägrade att släppa på den igen – för den hade inte hade plomberats enligt regelverket – och jag måste skaffa elspis. Stockholm Gas-killen visade kranen där jag bara hade kunnat vrida lite så hade gasen sipprat rakt ut i lägenheten. Berättade detta för honom (hur kan jag ha glömt hans namn) som skötte pappersarbetet som sa ungefär: "i Polen är det inte så noga och ibland exploderar ett hus "POFF", det är många onödiga regler i Sverige". Fast just den kan jag se en poäng i, den om att plombera. Men att sen inte "kunna" ansluta pga av att den inte hade plomberats av hantverkarna? För att det inte finns en kryssruta för det?

M a o exemplifiering kulturkrock: practice meets bureaucrazy. Haha, bureaucracy ska det vara, Freudian slip.. :) Satte den ganska snyggt om jag får säga det själv.

Update on onsdag, november 2, 2022 at 02:44em by Lovisa

Heureka! Tadeusz är hans namn. :)