Söndagsmässan

Jag är så glad när jag kommer hem om söndagarna, efter mässan.

I går på Kristi konungens festdag var det speciellt festligt. Biskop Anders ord, jag önskar att så många fick höra dem. Får höra dem.
Kören och solisterna sjunger i sanning gudomligt. Gloria, Kyrie eleison. Det doftar av rökelse. Förväntan bland systrar och bröder. Kyrkorummet är värdigt enkelt, skönt.
Jag sitter ganska långt bak, B säger att han inte ser mig, men då talar jag om vilken tröja han hade på sig (varannan måndag): i går svart med korta ärmar. :) Jag ser alltid hans rygg, han sitter långt fram i mittenraden.
Jag är glad i hjärtat när jag går därifrån, en stilla glädje som värmer i kroppen. Som bär en genom gatorna av pur säljhets.

Min bakgrund är religiöst tvehågsen. På mammas sida finns kärv individualistisk protestantism (Bohuslän, påverkan från Schartau), en av mina mostrar var distriktssköterska och diakonissa. Pappa var marxist och hade samtidigt en stark längtan och dragning till det kristna, till exempel var rummets bibel det första han letade fram om vi bodde på vandrarhem. Han läste gärna och ofta Bibeln och ville alltid diskutera tron med min moster. Egentligen försöka göra henne svarslös med de gamla vanliga argumenten (brödundren, Jesus gick på vattnet, uppväckte Lasaros.. bevisa det du). Vi åt söndagmiddag tillsammans och det hände ganska ofta att min moster t o m satte i fel strupe av "samtalet" och vi måste dunka henne i ryggen. Hon fick inte fram orden, sprang ibland ut. Tacksamt för en "skeptiker" som pappa (både mamma och pappa hade ett inre ljus om söndagmiddagarna). Jag gick i Kyrkans barntimmar, bad aftonbön varje kväll, är konfirmerad (tack Schartau).

Så här kan du börja (t ex om du är ateist, agnostiker eller medlem i Svenska kyrkan, som många konvertiter kommer från och jag med), så här gjorde jag:

Det dröjde ända till i höst innan jag vågade mig till Sankta Eugenias mässa. Jag är ovan vid liturgin och var rädd att göra "fel" (haha, Augustinus har ett och annat att säga om det tänket.. ). Efter höstens söndagar kan jag inte undvara att gå dit. Du kan också prova.

Man blir samlad i tron. Det pratar vi om konvertiter och katukumener.

Ett sätt att läsa kontemplerande kan vara att börja morgonen och dagen, eller avsluta den, med att läsa:

Ett kapitel i Nya Testamentet, förslagsvis börja i Matteusevangeliet, och läs kapitel för kapitel.
Ett kapitel i Gamla Testamentet, förslagsvis börja i Första Mosebok och läs kapitel för kapitel.

För en kristen leder GT till Jesus. Bibeln är en helhet.

Läsa dagens andakt med Wilfrid Stinissen: I dag är Guds dag. En andakt för varje dag.
Läsa Katolska kyrkans katekes från pärm till pärm, några sidor varje dag.

Jag har läst Nya Testamentet på detta sätt i flera år, men har däremot fastnat i Gamla Testamentet förut, när jag har läst böckerna separat, här och där. T ex har jag fastnat i Moseböckerna. Därför läser jag nu ett kapitel vardera parallellt, och båda från början.

Katolska kyrkans katekes kan jag bara beteckna som en bladvändare. Där står vad jag jämt har reflekterat över, och hur, fast utan att finna det samlat nånstans, katekesen beskriver det jag har funderat över (!) och vägleder, mycket praktiskt och konkret. Jag har börjat ändra riktning i mitt liv, det är en livslång process.

Och:

Börja be, det kanske du redan gör. Fader vår, Jesusbönen, katekesen och Wilfrid Stinissen kan vägleda dig.

Signumpodden är ett varmt tips. Där finns så många intressanta samtal att lyssna på, med John Sjögren.

Ett enda fascinerande, provocerande tankeväckande boktips:
Joseph Ratzinger – Benedikt XVI, Gud och världen: tro och liv i vår tid: ett samtal med Peter Seewald

I Sankta Eugenia församling ges kursen Katolska kyrkans lära och liv, som börjar i september varje år. Den är också för dem som är nyfikna på katolicismen, och för katoliker som vill fördjupa sig.

Jag önskar dig Guds rikaste välsignelse på din väg till helighet! Ett mail med den avslutningen gjorde mig så glad (även om jag är glad för ett "ha en fin dag" också!) – det vill säga det hände mig.

 

Vi är insnöade i Högdalen!

Update on måndag, november 21, 2022 at 09:44fm by Lovisa

Edit: faktiskt alltså (insnöade)! Precis här visar sig ju logikens brister.. :) Vad som kan bevisas är sånt som mängden snö.